Ett recept för rättvisa mot djurrättsaktivister

Nu var det dags igen. Efter att ha insett att deras vanliga terroraktiviteter inte gett något synbart resultat eller tillräckligt mycket uppmärksamhet mätt i spaltmetrer har några djurrättsaktivister (läs terrorister) i Storbritannien börjat skicka hotbrev till aktieägare i företaget GlaxoSmithKline (GSK). De nöjer sig alltså inte med att hota företaget och dess samarbetspartners utan måste även sjunka ännu lägre i träsket dit de redan befinner sig.

Jag tror att jag har den perfekta lösningen till den plågan som dessa fanatiker har blivit för samhället.

(1) Alla sjukhus skall genast upprätta en lista över fanatiska djurrättsaktivister och dess sympatisörer. Sjukhus över hela landet (över hela världen om så behövs) skall kunna samarbeta kring administrationen av listan, precis som man gör med organdonatorer, m.m.

(2) Den som behöver vård, vare sig på sjukhus eller vårdcentral, och oavsett om det är akut eller inte, skall stämmas av på listan. Finns patienten med på listan skall den förvägras vård eller medicin med alla preparat som har testats på djur - vilket torde vara merparten av de droger som behövs. Kontrollen skall inte betraktas som något mer än ett rutinmässigt ärende, dvs., på precis samma sätt som att säkerställa att en patient inte är allergisk mot vissa preparat eller har en viss blodtyp.

(3) Personalen skall snällt erbjuda andra preparat som inte har testats på djur - om det finns några - och även om det är känt att det finns mer effektiva, fast djurtestade preparat. Finns det inga icke-djurtestade preparat skall patienter som finns på aktivistlistan helt enkelt göra utan. Samtidigt skall man vänligt förklara att man inte har möjlighet att använda/erbjuda andra preparat/behandlingar då vederbörande gjort det så pass klart att han/hon är emot mediciner som har framställts genom djurtester och dylikt. Och personalen skall stå på sig även när det kommer protester från patienten och/eller dennes familj. Låt de då smälta det där medan de svävar i smärta på gränsen mellan liv och död!

(4) Om någon bland personalen börjar bli blödig kan den tänka på hur många personer som har utsatts för grova attacker och blivit trakasserade av en djurrättsaktivist samt hur många sjukhus, bilar, kontor och liv som har förstörts på grund av att de vågade tänka på ett annat sätt än fanatikerna.

Skulle dessa människor fortsätta så då?